Övergångsgator

Den praktiska handlingsplanen

Transition Australia — Creative Commons Copyright 2020, Transition Towns Australia Inc

---

Er grupps schema och kontaktuppgifter

Ämne	Datum och tid	Värd	Samordnare
1. Inledning
2. Energi
3. Mat
4. Vatten
5. Transport
6. Avfall
7. Nästa steg

Namn	Telefon	E-post	Adress

Licensierad enligt Creative Commons – Villkor på sidan 31

---

Inledning

Transition anser att vi, genom att samverka på lokal nivå, kan:
- tänka om och bygga om vår värld
- återuppbygga en omtänksam och sammanhållen kultur
- återknyta kontakten med naturen
- återta kontrollen över ekonomin
- omskola sig och tänka nytt kring arbetet

Programmet i den här arbetsboken har tagits fram för att hjälpa dig att påbörja den här omställningen genom att börja med enkla, praktiska förändringar i ditt hem och dina vanor. En rolig resa mot en livsstil som kräver mindre energi och resurser, som dessutom hjälper dig att spara pengar, minska dina koldioxidutsläpp (CO₂) och minimera ditt hushålls beroende av fossila bränslen – och som en bonus förbättrar din hälsa.

Mer information om övergångsrörelsen finns här [1.1] – se baksidan.

Programmet bygger på sju gruppmöten. Fem av dessa handlar om delar av vår livsstil där vi enkelt kan minska energiförbrukningen och spara pengar.

Session 1: Att komma igång	Session 4: Vatten	Session 6: Avfall
Session 2: Energi	Session 5: Transport	Session 7: Nästa steg
Session 3: Mat

• Grupperna träffas var 2–4 veckor i 2 timmar efter att ha läst kapitlet inför det aktuella mötet. Kompletterande material, praktiska handlingsplaner och detaljerad bakgrundsinformation finns tillgängligt online för varje möte.
• Övergången är demokratisk och inkluderande, så även om varje möte kräver en koordinator, en protokollförare och en tidtagare, bör dessa roller delas mellan deltagarna och rotera – för ytterligare stöd finns utförliga vägledningar för mötesledare här [1.2]
• Det här första mötet handlar också om Hälsosamma grupper - att lära sig samarbeta på ett bra sätt. Så innan ni sätter igång – läs igenom, diskutera och enas om gruppens riktlinjer.
• Programmet handlar om förändring – så ta reda på var du står just nu genom att göra ett av de globala fotavtryckstesten online [1.3] eller genom att fylla i arbetsbladet i slutet av det här avsnittet.

Riktlinjer för gruppen

Det är viktigt att ni kommer överens om några riktlinjer för hur er grupp ska fungera, så att det blir en mer givande upplevelse för alla. Dessa överenskommelser finns till för att främja sammanhållningen och stabiliteten i gruppen, samt för att skapa en atmosfär präglad av ömsesidigt stöd och förtroende. Det är viktigt att alla gruppmedlemmar gemensamt godkänner dessa under ert första möte. Ni kan behöva se över dem igen, och ni är välkomna att redigera, anpassa eller lägga till saker i dem efter vad gruppen anser lämpligt.

✔ Sekretess: Vi förbinder oss att respektera sekretessen för all personlig information som delas under mötena och att inte diskutera denna information utanför gruppen på ett sätt som skulle kunna leda till att en person kan identifieras.

✔ Respekt: Vi kommer att sträva efter att se till att tiden fördelas jämnt mellan gruppmedlemmarna när det gäller att tala och lyssna, och att olika åsikter tillåts och respekteras. Vår förmåga att förändras varierar beroende på en rad faktorer, såsom inkomst eller tid, ålder eller funktionsnedsättning.

✔ Punktlighet: Vi åtar oss att komma i tid till varje tillfälle och att börja punktligt så att alla kan dra nytta av hela de två timmarna.

✔ Support: När det är möjligt kommer vi att erbjuda praktiskt och emotionellt stöd till alla teammedlemmar som har svårt att delta i sessionerna (eller genomföra åtgärderna).

✔ Engagemang: Vi förbinder oss att delta i alla möten när det är möjligt och att meddela de andra gruppmedlemmarna om vi inte kan delta. Om någon deltar i vårt ställe ska vi se till att den personen är insatt i vad som har diskuterats tidigare. Vi förbinder oss också att ha läst det relevanta avsnittet i arbetsboken inför varje möte och att vara beredda att vidta vissa åtgärder vid varje tillfälle.

---

Session 1: Att komma igång

Artikel	Tid
Läs igenom, diskutera och enas om gruppens riktlinjer.	10 min
Presentera er – vilka som ingår i ert hushåll, var ni bor och hur er situation ser ut; om ni eller ert hushåll har funderat på hållbarhetsfrågor tidigare eller inte; varför ni har beslutat er för att delta i Transition Streets, och vad ni hoppas eller förväntar er att få ut av det.	30 min
Använd arbetsbladet på sidan 2 för att planera ert gruppschema för diskussionsmöten – hur ofta, var och vem som ska leda diskussionen – och fyll även i kontaktuppgifterna.	10 min
Dela resultaten från era Global Footprint-quiz med resten av gruppen och notera vilka områden ni vill arbeta med eller lära er mer om – tänk på gruppriktlinjerna när ni diskuterar, detta är utgångspunkten för er resa.	30 min
Övergångsgrupper är utmärkta på att hjälpa människor att utforma en vision av den framtid de önskar sig och sedan möjliggöra stegen dit. Ta dig tid nu att föreställa dig och beskriva några av dessa framtida världar.	30 min
Innan du avslutar session 1, ta dig tid att reflektera över hur sessionen har gått, fundera på vilka åtgärder som kan vidtas under nästa session och tänk på hur de andra reagerar och svarar. Tänk på huvudet, händerna och hjärtat.	10 min

Föreställ dig den framtid du vill skapa

Blunda och föreställ dig att du går längs gatan år 2030.

Stadsjordbruk: Maten kommer att odlas närmare hemmet, ekologiskt, i intensiva odlingssystem som främjar den biologiska mångfalden, och vi kommer alla att ha de kunskaper som krävs för att göra det. Det kommer att förändra hur våra städer och samhällen ser ut och känns.

Vatten: Samarbete mellan industri, jordbruk och stadsinfrastruktur för att utvinna, bevara och på ett rättvist sätt fördela färskt, rent vatten till samhällen, i harmoni med naturmiljöns behov.

Avfall: Lokala nätverk för att hantera oönskade eller överflödiga föremål på ett cirkulärt sätt – vägra, minska, återanvända, reparera, ge vidare, återvinna, återanvända – tänka om.

Fruktbärande träd: Varför skulle vi i framtiden plantera prydnadsträd som inte ger någon skörd, när vi istället kan plantera frukt- eller nötträd? Låt oss tänka om och se våra städer och samhällen som matskogar.

Stadsdelar: Planering och beslut som fattas på ett decentraliserat, engagerat och bottom-up-baserat sätt, där myndigheternas roll är att stödja det som lokalsamhällena beslutar. Nätverk där man delar med sig av kompetens, information och uppgifter, så att alla både får stöd och möjlighet att bidra tillbaka.

Gemenskapsenergi: Elproduktion och eldistribution kommer att ägas av lokalsamhället, vilket skapar lokala arbetstillfällen, jämlikhet på energiområdet och minskade utsläpp av växthusgaser.

Cykling: En del av den globala satsningen på hållbara transporter: att lära sig att reparera cyklar, hjälpa nya cyklister att bygga upp sitt självförtroende och utveckla koldioxidfria lokala distributionsnätverk.

Avfallshierarkins hjul: Ompröva (mitten) → Avvisa, Minska, Återanvända, Reparera, Ge vidare, Återvinna, Återvinna

---

Mitt ekologiska fotavtryck (arbetsblad)

Markera ditt svar med en cirkel och räkna ihop poängen för varje avsnitt.

Mat

	Alla	De flesta	Hälften	Några	Inget
1. ___av min mat är förpackad	100	75	50	25	0
2. Jag slänger __ av min mat varje dag	100	75	50	25	0
3. __av min mat är bearbetad	100	75	50	25	0
4. Jag komposterar mina grönsaker och frukter	-100	-75	-50	-25	0
5. __av min mat odlas lokalt	-100	-75	-50	-25	0

1. Varje vecka äter jag kött: Mer än 7 gånger [600] / Varje dag [400] / Några gånger [300] / Endast ägg/mejeriprodukter [200] / Inget [0]

Vatten
1. Dusch eller bad ___ minuter: >10 [200] / 10 [100] / 4 eller färre [50] / tvättlapp [25] / Inget [0]
2. Spola toaletten ___ gånger: Var [50] / Var [25]
3. Borsta tänderna med kranvatten till vänster ___: På [50] / Av [25]
4. Har en toalett med låg spolvolym: Nej [50] / Ja [-50]
5. Använd dusch och kranar med lågt flöde: Nej [50] / Ja [-50]

Energiförbrukning
1. Vintertermostaten inställd på ___: >23 [150] / 18–21 [100] / 18 eller lägre [-25]
2. Använda diskmaskin: Ofta [100] / Ibland [50] / Aldrig [-50]
3. LED-lampor: Inga [50] / Några [25] / Alla [-50]
4. Energieffektiva vitvaror: Inga [50] / Några [25] / Alla [-50]
5. Gå därifrån och stäng av TV:n och släck lamporna: Nej [50] / Kanske [25] / Ja [-50]

Härbärge
1. Mitt hus är ett: stort hus [50] / litet hus [25] / radhus [0] / lägenhet [-50]
2. Vårt andra hem är: Semesterbostad [400] / Hyresbostad [200] / Inget [0]
3. Antal rum per person: >3 [200] / 2–3 [100] / 1–2 [100] / Ett [-50]

Transport
1. Bilar per förare: 2 eller fler [200] / En [100] / En halv [0] / Ingen [-25]
2. Tid vi använder bilen: En timme eller mer [200] / 30–60 minuter [100] / 0–30 minuter [50] / Ingen [0]
3. Till skolan/arbetet med bil: Ensam [200] / Samåkning [100] / Buss m.m. [25] / Till fots/på cykel [0]
4. Bilstorlek: SUV [200] / Sedan [100] / Stadsbil [50] / Ingen [-25]
5. Varje år flyger jag ___ gånger: 2+ [400] / 1–2 [200] / Ingen [0]

Varor och tjänster
1. Ett nytt set rena kläder varje dag: Flera [100] / En gång om dagen [50] / Ibland [0]
2. Bär kläder som har lagats: Nej [0] / Ja [-25]
3. Mina kläder är alltid nya: Ja [200] / Några [25] / Nej [-50]
4. Jag skänker bort kläder jag inte behöver: Nej [100] / En del [25] / Alla [-50]
5. __% av mina kläder används aldrig: 75% [100] / 50% [75] / 25% [50]
6. Antal par nya skor per år: 7+ [100] / 3–6 [75] / 0–2 [25]
7. Elektroniska apparater i hemmet: 15+ [200] / 10–15 [100] / 5–10 [75]

Avfall
1. Mitt totala avfallsvolym skulle vara ___ liter: 100 [100] / 50 [50] / 15 [25] / Inget [-50]
2. Återvinna papper, burkar, glas och plast: Inget [200] / En del [100] / Hälften [50] / Allt [-100]
3. Rengör och återanvänd saker flera gånger: Nej [25] / Ja [-25]
4. Reparera saker när det går: Nej [25] / Ja [-25]
5. Tar alltid med egna påsar: Nej [25] / Ja [0] / Gör dem [-25]
6. Handlar online ___ gånger om året: 15+ [200] / 10–15 [100] / 5–10 [50] / 0–5 [25]

Räkna ihop dina poäng → Totalt ÷ 300 = Jordklot → Jordklot × 2 = (globala) hektar

Mat	Vatten	Energi	Härbärge	Transport	Varor	Avfall

Totalt: ____ Jordklot: ____ Hektar: ____

Globalt fotavtryck per person (H) och återstående biokapacitet (R) 2016

Land	H	R	Land	H	R	Land	H	R
Australien*	6.6	5.7	USA	8.1	(-4.5)	Kanada*	7.7	7.4
Frankrike	4.4	(-2.4)	Japan	4.5	(-3.9)	Kina	3.6	(-2.6)
Brasilien*	2.8	5.9	Indonesien	1.7	(-0.4)	Kenya	1	(-0.5)

Med undantag för stora öppna länder (*) har vi redan ett underskott i alla delar av världen. Baserat på arbetsbladet från Conservation Station och data från Open Data Platform [data.footprintnetwork.org], inklusive information om Overshoot Day — den dag på året då vi börjar "äta upp" jorden. [1.3]

---

Session 2: Energi

Efterfrågan på energi fortsätter att öka snabbare än världens befolkning på grund av:
- stigande levnadsstandard och ökande energibehov i utvecklingsländerna
- ökad uppvärmning och avkylning i alla länder till följd av klimatförändringar
- den kraftiga ökningen av eldrivna tekniker

Fossila bränslen (kol, olja, gas) dominerar fortfarande elproduktionen, och dessa branscher ger upphov till allt större koldioxidutsläpp i takt med att tillgängliga gruvresurser tar slut och den globala exporten och sjötransporten av naturgas ökar.

På nationell nivå produceras 81% el från kol eller gas och 19% från förnybara källor – en tredjedel vardera från vindkraft, vattenkraft och solceller på tak (2019). Fördelningen varierar mellan delstaterna:

Delstat	Icke-förnybar	Andel förnybar energi
NSW	83% (främst svartkol)	17% – vattenkraft, vindkraft, solceller på tak, biomassa, storskaliga solcellsanläggningar
VIC	83% (enbart brunkol)	17% – vindkraft, solceller på taket, vattenkraft, en del biomassa
QLD	91% (svart kol, därefter gas)	9% – solceller på taket, en del biomassa, vattenkraft, stora solcellsanläggningar
WA	92% (gas och stenkol)	9% – vindkraft och sedan solceller på taket
SA	49% (gas)	51% – vindkraft och takmonterade solceller, en del större solcellsanläggningar
TAS	5% (gas)	95% – hydro
NT	96% (gas)	4% – solenergi

Hur mycket energi förbrukar du?

På din elräkning anges mätaravläsningar, förbrukning (kWh), leverans- och anslutningsavgifter samt jämförelser mellan hushåll. Gå till energymadeeasy.gov.au för en detaljerad jämförelse utifrån postnummer och årstid. Arbetsblad: [2.1]

Vart tar energin vägen i hemmet? Uppvärmning 14% · Kylning 25% (delas med belysningsdelen) · Belysning · Matlagning 8% · Varmvatten 25% · Vitvaror · TV/spel 14% (ungefärlig fördelning enligt diagram) — vårt klimat är gynnsamt och de större vitvarorna och systemen är ganska energieffektiva (kontrollera energimärkningen), men varmvattensystemen är ofta föråldrade och apparater i standby-läge drar mycket energi. Mer: [2.2]

Tips för att spara energi hemma till låg eller ingen kostnad

Boendeutrymmen
- På sommaren kan du hålla det svalt genom att stänga fönster, dörrar, gardiner och persienner.
- Använd fläktar istället för luftkonditionering; ställ in luftkonditioneringen på 26 °C.
- Sträva efter naturlig tvärventilation när solen inte lyser direkt på huset.
- På vintern kan du minska draget genom att stänga fönster, dörrar och dra för gardinerna.
- Ställ in centralvärmen på 18 °C, klä dig varmt och använd filtar och plädar.
- Sätt upp LED-lampor och släck dem när de inte behövs.
- Stäng av apparaterna vid vägguttaget – de flesta förbrukar energi i standby-läge.

Kök
- Se till att det finns gott om utrymme runt kylskåpet för att det ska fungera effektivt.
- Kontrollera kylskåpsdörrens tätningar; se till att dörren är ordentligt stängd.
- Fyll inte kylskåpet/frysen för fullt.
- Använd lock på grytor och kastruller för att förkorta tillagningstiden.
- Vänta tills diskmaskinen är full innan du startar den.

Badrum och tvättstuga
- Använd kallt vatten när du tvättar händerna och kläderna.
- Använd en klädlina istället för torktumlaren.
- Ställ in varmvattnet på 60 °C; använd varmvatten sparsamt.
- Vänta tills tvättmaskinen är full.
- Montera duschmunstycken med låg vattenförbrukning och luftare på kranarna.
- Kortare duschar – högst 4 minuter, använd en timer.

Pooler
- Använd ett poolöverdrag; installera en effektiv filterpump.
- Om du ska värma upp, använd solvärme.
- Använd endast den belysning som krävs av säkerhetsskäl.

Planerade utgifter för energibesparing i hemmet

Uppvärmning och kylning (21% energiförbrukning)
- $$ Täta mot drag och se till att det finns ventilation — täta springor, montera självstängande luckor, täck över eldstäder, använd mattor.
- $$$ Isolering — tak till R4,1, golv till R2,25, väggar till R2,4.
- $-$$ Skugga och ventilation — skuggande träd, verandor, fönsterluckor.
- $-$$$ Dubbelglas – från krympplast för egen montering till färdiginstallerat dubbelglas.
- $$ Personliga fläktar — tak-/zonfläktar istället för stora zonsystem.

Belysning (8%)
- $-LED-lampor (10 gånger mer energieffektiva).
- $$ Solcellsdrivna LED-takfönster i tvätt- och förrådsutrymmen.
- $-tids- och rörelsesensorer.
- $$ Omkoppling — en lampa per strömbrytare.

Matlagning (8%)
- $ Mini-vitvaror — små ugnar, mikrovågsugnar, riskokare och smörgåsgrillar för effektivitet på kort tid.
- $$ Induktionskokning – mindre värmeförlust och lägre koldioxidutsläpp än gas.

Varmvatten (25%)
- $ Termostatreglering — 40 °C för duschar, 50 °C för disk.
- $$$ Varmvatten med värmepump — mycket effektivt; kan fungera som ett "solbatteri" om det kopplas till solceller och ställs in så att uppvärmningen sker vid middagstid.

Hushållsapparater (25%)
- $$-$$$ Byt ut — jämför energiklass, ålder och reparationskostnader (t.ex. frontmatad kontra toppmatad tvättmaskin, frysskåp kontra frysskåp med upprättstående frys).
- $ Placering och ventilation för kylskåp och frysar.
- Nollavfall vid pensionering — lufttorka, sopa upp för hand, sälja/skänka bort, låna via sakerbibliotek.

TV och spel (14%)
- $-effektregulatorer för att minska standbyförbrukningen.
- $-timers för att begränsa användningen.
- Noll — prova på andra aktiviteter.

Solenergi och förnybar energi

Att byta till "grön el" hos din elleverantör sparar inte pengar, men säkerställer en större andel förnybar energi. Solceller för privat bruk, monterade på taket och anslutna till elnätet via en växelriktare, finns nu i över 2 miljoner hushåll (17% på nationell nivå). De flesta delstater erbjuder subventioner; återbetalningstiden kan vara så kort som sex år.

Utmaningar

• En vecka: Läs av mätaren, vänta en vecka och läs av den igen. Hur mycket minskade förbrukningen? Kändes det på plånboken?
• En vecka/dag: Klara sig utan TV, belysning eller uppvärmning.
• En vecka: Högst en lampa per person får vara tänd åt gången (tänk på säkerheten).
• Roliga aktiviteter för barn: 1 kWh ≈ en "tjänare" i en timme. Hur många "tjänare" använder ditt hushåll varje vecka? Rostat bröd ≈ 1 tjänare; några timmars tv varje kväll ≈ 4 tjänare/vecka; vattenkokare ≈ 1 tjänare; pendling med spårvagn ≈ 2 tjänare. Mer: [2.3]

Förslag på lektionsplanering

Artikel	Tid
Kom ikapp	10 min
Granska energi	30 min
Åtgärder till låg kostnad	30 min
Planerade utgifter	30 min
Utmaningar och roliga idéer	10 min
Reflektera (huvud, händer, hjärta)	10 min

Mer information: [2.4]

---

Session 3: Mat

Den globala livsmedelsproduktionen fördubblades mellan 1960 och 2000 tack vare det industrialiserade jordbruket; enligt prognoserna krävs ytterligare en ökning på 70% fram till 2050. Den ekologiska kostnaden för importerade, färdigförpackade livsmedel som inte är säsongsbetonade är enorm – 30% av vårt ekologiska fotavtryck:
- bearbetning, förpackning, transport, lagring och avfallshantering förbrukar fossila bränslen och energi
- monokultur utarmar jorden och orsakar erosion
- genmodifierade "högavkastande" grödor kräver gödselmedel och bekämpningsmedel som framställs av olja
- industrialiseringen leder till en koncentration av ägande och kontroll
- För att göra förpackningarna mer konsumentvänliga krävs salt och fruktos samt färgämnen i marknadsföringssyfte
- Storskaligt jordbruk kräver tillgång till stora mängder vatten

Mer: [3.1]

Livsmedelsgranskning

Håll koll på din vanliga sammansättning av livsmedelstyper (kött, grönsaker, frukt, mejeriprodukter, spannmål, fisk, nötter) vid frukost, lunch (arbetsdag/helg) och middag samt mellanmål. Fullständig och detaljerad sammanställning: [3.2]

För en matdagbok under en vecka och notera: ursprung (importerat/australiensiskt/lokalt/hemmaodlat), förpackningstyp, grad av förbearbetning, avfallsandel samt energiförbrukning vid tillagning. Uppskatta procentandelarna och använd en säsongsbaserad matguide [3.3] för att uppskatta i vilken utsträckning dina måltider är "säsongsbetonade/solenergi" respektive "fossilbränslebaserade" (utanför säsong/växthusodlade).

Frågorna kring mat

Matkällor
- Livsmedelsmil: En studie från Melbourne av 29 vanliga livsmedel visade att den totala transportsträckan uppgick till 70 803 km – två varv runt jorden. [3.4]
- Bekämpningsmedelsrester: äpplen 15%, sallad 4%, bröd 2% [3,5] — monokultur lockar till sig skadedjur och ogräs; industrialiseringen leder till ökad exploatering av arbetare och problem med djurens välbefinnande inom fabriksliknande djuruppfödning.
- Lokalt och egenodlat: Lär känna dina odlare, låt pengarna stanna i trakten – men se till att du förstår vad begreppen "ekologiskt", "kemikaliefritt", "biodynamiskt" och "permakultur" egentligen innebär. [3.6]

Förpackningstyper
Vissa förpackningar minskar svinnet (upp till 20% mat som annars skulle gå till spillo) [3.7], men bör vara helt återvinningsbara eller kunna återanvändas – kontrollera myndigheternas märkningsstandarder och program som REDcycle. [3.8] Gör det själv: handla lokalt eller välj livsmedel med korta transportsträckor, ta med egna påsar och behållare, använd inpackningspapper av bivax eller silikon.

Förbehandling
- Rått & färskt: Hygien och förvaring är viktigt — tvätta arbetsytor och råvaror. [3.9]
- Halvbearbetad: torkade produkter, flaskförpackade produkter, konserver, sylt – kontrollera ingrediensförteckningarna. [3.10]
- Färdig att äta: industriellt framställda livsmedel — med hög halt av salt, socker, färgämnen och smakämnen. [3.11]

Avfallskomponent
- Komposterbar: skal/avskärningar; Bokashi-jäsningen omfattar även kött, mejeriprodukter, ägg, kaffe och pappersnäsdukar. [3.12]
- Allt som ätits: Planera portionerna och hantera resterna för att undvika svinn. [3.13]
- Vattenförlust: planera insamling och återanvändning för odling av livsmedel.

Energi vid matlagning
Laga flera måltider samtidigt; överväg att använda tryckkokare, matchande kastruller, mikrovågsugn samt sol- eller turbougnar. [3.14]

Utgifter för mat

• Inget Gratis mat — matbytargrupper, appar för överskottsprodukter, gerillaträdgårdsskötsel, soptunnefiske. [3.15]
• Nil-$ Bli vegetarian – växtodling är 20–50 gånger effektivare än köttproduktion och ger 5–30 gånger mindre utsläpp av växthusgaser. Prova köttfria måltider eller mindre portioner; satsa på kvalitet framför kvantitet, och gräsbetat framför spannmålsfött.
• $$ Hållbara fisk- och skaldjursprodukter – använd en guide för hållbara fisk- och skaldjursprodukter. [3.16]
• $ Bondemarknader, matbyten, försäljning direkt från gården, gemensamma odlingslotter. [3.17]
• $-$$ Handla via OpenFoodNetwork.org – specialbutiker, grossister, kooperativ och ekologiska gårdar. [3.18]

Odla själv
- $ Trädgård i krukor för små utrymmen — örter, salladsgrönsaker, jordgubbar, dvärgtomater, chilifrukter.
- $ No Dig Garden — en "lasagne" av bruna (kol) och gröna (kväve) lager på fuktig tidningspapper.
- $$ Vildväxter från förortsområden — muntries, fingerlime, warrigal greens, äppelbär, pig-face, midgenbär, havsselleri; riberry- och macadamia-träd för större ytor. [3.19]

Avfall och kompost
- $$ Maskkompost – trattformad till en 3-lagersstruktur; Tiger- och Indian Blue-maskar komposterar köksavfall och producerar flytande gödsel.
- $$ Bokashi-systemet — utvidgar komposteringen till att omfatta färdiglagad mat, kött, mejeriprodukter, ägg, kaffe och pappersnäsdukar.

Förlängning av hållbarhetstiden
- $-$$ Livsmedelskonservering — tappningssatser, konserveringsburkar, torkapparater. [3.20]
- Nollminimalism — se till att byta ut matvarorna regelbundet, överfyll inte kylskåpet, förvara potatis och lök mörkt, svalt och åtskilt (de avger gaser och förstör grannarna, precis som bananer).

Anmärkning om vatten: I Melbourne ligger den genomsnittliga vattenförbrukningen per hushåll på 262 liter per dag, men den mat som hushållet förbrukar kräver 475 liter vatten per dag. [3.20]

Utmaningar

• En måltid: Handla allt lokalt (kanske bara på din bondemarknad).
• För alltid: Börja med en köttfri dag, och försök sedan lägga till fler.
• En månad: Brevlådesenkät till grannarna om kompostering, höns och maskkompost; starta ett program för utbyte av matrester.
• En helg: Besök en gemensam trädgård, en livsmedelskooperativ, en ekologisk gård eller en butik med naturkost via OpenFood Network.
• Under året: Slå upp ”Permablitz”.
• Roliga aktiviteter för barn: Morotsträdgård, plantor i äggkartonger, egen trädgård, illustrerad receptbok från gatan.

Förslag på lektionsplanering

Artikel	Tid
Kom ikapp	10 min
Recension: Mat	30 min
Frågor kring mat	30 min
Planerade utgifter	30 min
Utmaningar och roliga idéer	10 min
Reflektera	10 min

---

Session 4: Vatten

Endast 2,51 TP3T av världens vatten är sötvatten; två tredjedelar är bundet i snö och is, en tredjedel finns under jord, och endast 0,31 TP3T finns tillgängligt i form av regn, floder och sjöar. Klimatförändringarna gör regnmängderna mer oförutsägbara – det är därför avgörande att spara på vattnet.

Den största delen av sötvattenförbrukningen går till jordbruket; övriga branscher är tillverkningsindustrin, el- och gassektorn, gruvdrift (QLD/WA) samt kommersiell verksamhet. Den nationella genomsnittliga hushållsförbrukningen är 262 liter per dag och person, vilket varierar mellan delstaterna:

Delstat	L/dag/person	Delstat	L/dag/person
NSW	204	WA	322
VIC	177	TAS	189
QLD	214	NT	602
SA	177	ACT	209

Vattenräkningen visar mätaravläsningar, service- och leveransavgifter samt jämförelser med föregående år och andra hushåll. Arbetsblad: [4.1]

Var använder du vatten hemma? [4.2] — Dusch 29% · Utomhus 25% · Kranar 19% · Tvättmaskin 14% · Toalett 12% · Diskmaskin 1%

När du väljer vitvaror ska du leta efter etiketten med vattenförbrukningsklass.

Varför ska man spara vatten hemma?

• Minska energianvändningen/växthusgasutsläppen: Att pumpa, rena och värma upp vatten kräver energi. [4.3]
• Miljö och vilda djur: Medvetenheten om vattenanvändningen i hemmet leder till mer omfattande val när det gäller konsumtion och politik.

Tips för att spara vatten hemma – till låg eller ingen kostnad

Var som helst där det finns en kran
- Åtgärda läckor; stäng av vattnet när det inte används; samla upp och återanvänd rent vatten; installera luftare/spolhuvuden med låg vattenförbrukning.

Kök
- Skölj inte under rinnande kran – använd en hink eller ett extra handfat; spara vattnet från grönsakstvätten till växterna; tina mat i kylskåpet istället för under rinnande vatten; vänta tills diskmaskinen är full (moderna diskmaskiner förbrukar mindre vatten än handdisk).

Badrum
- Duschmunstycke med låg vattenförbrukning; stäng av kranen medan du borstar tänderna; duschtimer (3–4 minuter); tvättning i handfat eller med svamp; samla upp det kalla duschvattnet innan det blir varmt; undvik bad (eller använd så lite vatten som möjligt för barn).

Toalett
- Tvåknappsspolning med låg vattennivå; insatser för gamla cisterner; spola endast när det behövs.

Tvätt
- Kontrollera om det behövs en fullständig tvätt; 4-stjärnig vatten- och energieffektiv frontmatad tvättmaskin; fulla tvättlaster, rätt inställningar.

Utomhus
- Omforma trädgården – ersätt gräsmattan eller låt den bli brun på sommaren; plantera inhemska växter (torkresistenta); vattna rikligt men sällan; lägg på ett tjockt lager kompost; sopa istället för att spola gångarna; vattna för hand och håll uppsikt över sprinklerna; använd poolöverdrag, patronfilter och fyll på med regnvatten.

Planerade utgifter för att spara vatten i hemmet

Gråvatten (badrum/tvättstuga, vissa kök — inte toaletter/diskmaskiner)
- $ Trattar för gråvattenavledning (inte avsedda för ätbara växter). [4.4]
- $$$ System för gråvatten – sedimentering/filtrering/rening för användning i hela trädgården. [4.5]

Uppsamling av regnvatten
- $$ Avledare för stuprör till trädgårdsbäddar/tankar. [4.6]
- $$$-tankar — kräver plana, stabila underlag (1 liter vatten = 1 kg), rent tillflöde; kan behöva en pump (1 m höjd ≈ 1,4 PSI jämfört med 40 PSI från trädgårdskranen).
- $$ Diken — omforma trädgårdens vattenflöde, minidammar/barriärer. [4.7]
- ⚠️ Varning: stillastående vatten lockar till sig myggor.

Trädgårdsbäddar
- $$-$$$ Kapillärbäddar — vattentätt membran, tillflödesstolpe, sand-/gruslager, geotextil, jordbädd; vattnet stiger genom kapillärverkan. [4.8]
- $-$$ Bevattningsslangar — ovanjordiska droppslangar, underjordiska slitsrör, dropp- och mikrosprutningssatser.

Utmaningar

• En dag: Fyll en hink på 10–15 liter per person; klara dig utan att vrida på kranen (FN:s mål: 20 liter per dag och person).
• En vecka/dag: Samla in och mät all vattenförbrukning; jämför med delstatens genomsnitt.
• En vecka: Se över rutinerna för tvätt, dusch och disk samt placeringen av växterna för effektiv bevattning.
• Roliga aktiviteter för barn: Sånger att sjunga under en 3-minutersdusch; välj en inhemsk växt; sopning av gångar och vattning för hand.

Förslag på lektionsplanering

Artikel	Tid
Kom ikapp	10 min
Recension: Vatten	30 min
Åtgärder till låg kostnad	30 min
Planerade utgifter	30 min
Utmaningar och roliga idéer	10 min
Reflektera	10 min

---

Session 5: Transport

Transportsektorn (personbilar, lastbilar, kollektivtrafik, inrikesflyg och sjöfart) står för 18% av växthusgasutsläppen, vilket är näst högst efter elsektorn (33%), och ökar med 10% per decennium. Personbilar, skåpbilar, pickuper och lätta lastbilar står för ungefär hälften av detta (vilket motsvarar hela utsläppen från kol- och gasbaserad elproduktion i Queensland), vilket beror på:
- några av världens mest förorenande bilar (inga utsläppsnormer, många gamla och ineffektiva bilar)
- hög bilanvändning — 87% reser med bil till skolan/arbetet (endast 5% med kollektivtrafik, 5% till fots, 1% med cykel); 8 800 km/person i nationellt genomsnitt
- låg användning av kollektivtrafiken trots att den är ungefär en tredjedel billigare per km än de totala bilkostnaderna, samt underfinansierad infrastruktur

Enligt Klimatrådets Väntar på grönt ljus: Bättre stadsplanering, investeringar i kollektivtrafik, en övergång till aktiv transport och kollektivtrafik samt elfordon, bussar och tåg som drivs med förnybar energi skulle tillsammans kunna minska de globala utsläppen av växthusgaser med 15–40% jämfört med ett scenario där nuvarande utveckling fortsätter fram till 2050 (IPCC 2014). [5.1]

Arbetsblad för transportmix

Registrera antal km eller kryssa i rutorna för bil/pickup/SUV/minibuss, spårvagn/buss, tåg/spårväg, cykel/till fots, samåkning, leveranser — måndag till söndag, samt resor utomlands, mellan delstater och lokala helgresor. Markera de val som tvingats fram av dålig stadsplanering eller säkerhetshänsyn; sätt ett stort kryss där god planering har underlättat ditt val.

Koldioxidutsläpp per transportsätt

Ungefärligt utsläpp i g CO₂ per passagerarkilometer (ju mer fyllda fordon, desto bättre): Flyg (högst) > Stadsbuss > Stor bil (1,5 passagerare) > Liten bil (1,5) > Motorcykel > Stor bil (4) > Långfärdsbuss > Liten bil (4) > Tåg > Cykel (lägst). Gods gCO2/kg-km: Flygfrakt (högst) > Släpvagnar > Leveransbilar > Tåg > Sjöfrakt (lägst). En dieseldriven stadsbuss har i genomsnitt endast 12 passagerare per resa. Mer: [5.1.1]

Tips för effektivare transporter

Gå eller cykla: 50% av resorna är kortare än 2 km — ofta går det snabbare med cykel än med bil, och dessutom ger det hälsofördelar i form av motion och psykisk hälsa.

Att köra bra (när man måste)
- Kontrollera däcktrycket (för lågt däcktryck ökar bränsleförbrukningen med 3% och förkortar däckens livslängd).
- Låt bilen servas regelbundet (en välinställd bil förbrukar 15% mindre bränsle).
- Sänk farten — vid 90 km/h förbrukas 25% mindre bränsle än vid 110 km/h.
- Låt inte motorn gå på tomgång i mer än 10 sekunder; kör jämnt.
- Vid hastigheter under 70 km/h bör man öppna fönstren istället för att använda luftkonditioneringen (luftkonditioneringen ökar bränsleförbrukningen med 10%; vid hastigheter över 70 km/h blir det dyrare att köra med öppna fönster på grund av luftmotståndet).
- Se till att bränslelocket sitter ordentligt; resa med så lite bagage som möjligt (50 kg extra ökar bränsleförbrukningen med 2%); ta bort takräcken när de inte används.

Planera i förväg
- Samla ihop ärenden; överväg att ringa eller mejla istället för att åka dit.
- Använd Google Maps för att jämföra alternativ för att gå eller åka kollektivt, inklusive parkeringskostnader och parkeringstid.
- Överväg att åka med andra eller samåka; se till att ha pengar på kollektivtrafikkortet.

Planerade satsningar för bättre transporter

Cyklar: $ vanliga cyklar (korrekt monterade) · $$ elcyklar · $$$ lastcyklar (kan ersätta en familjebil). Mer: [5.2]

Hybrid- och elbilar
- $$ Bensinhybrider — elmotorn stöder bensinmotorn vid ineffektiva varvtal; laddas under körning.
- $$$ Plug-in-hybrider — drivs främst med el och kompletteras med bensin vid hög belastning; laddas hemma eller vid snabbladdningsstationer.
- $$$$ Elfordon — helt batteridrivna, typisk räckvidd 200–300 km, snabba och smidiga. [5,5]

Bilpool: Ingen samåkning · $-samåkning [5.3] · $-bilpoolstjänster (lägre kostnader för ägande och underhåll) [5.4]

Helgdagar: Lokalt är bäst – det stärker den lokala ekonomin och sprider turismens utgifter över flera orter.

Utmaningar

• En vecka: Resedagbok → karta på Google Maps → identifiera utelämnade promenad- och resalternativ.
• En helg: Besök en butik som säljer cyklar, elcyklar och lastcyklar.
• En helg: Planera en picknickutflykt med kollektivtrafik.
• Pågår: Anordna en "gående skolbuss"."
• När som helst: Planera en semester i närområdet.
• Roliga aktiviteter för barn: Inköpsrundor på hjul (cyklar, sparkcyklar, skateboards – till och med en skottkärra).

Jämförelse av ytor: 1 tågvagn (54 kvm) = 4 bussar (144 kvm) = 200 bilar (1 500 kvm) = 1 cykelväg (400 kvm), allt för 200 personer.

Förslag på lektionsplanering

Artikel	Tid
Kom ikapp	10 min
Granska transport	30 min
Effektivitetsåtgärder	30 min
Planerade utgifter	30 min
Utmaningar och roliga idéer	10 min
Reflektera	10 min

---

Session 6: Avfall och konsumtion

Det årliga avfallet uppgår till 3 300 kg per person – en tredjedel från hushåll, en tredjedel från näringslivet och en tredjedel från byggsektorn. Totalt återvinns/återanvänds cirka 53%, varierande efter typ: Byggnadsavfall 72% · Grönt avfall 54% · Aska 43% (främst från vägar) · Farligt avfall 27% · Papper 60% · Metaller 90% · Plast 12% · Övrigt 80% (inkl. jordbruksavfall) · Glas 57% · Kläder 4%.

Vi använder ungefär 70 gånger så mycket råvaror som det slutliga kilogrammet "avfall" – och en stor del av avfallet har aldrig använts alls (en femtedel av den mat som köps äts aldrig). Mer information: [6.1]

Fakta från ABC:s "War on Waste" [6.2]

• 85% mjukplast från påsar och förpackningar hamnar på deponi.
• Cirka en tredjedel av hushållsavfallet består av matavfall.
• Livsmedelsbutiker och detaljhandlare skickar årligen cirka 170 000 ton livsmedel till deponier.
• Tre fjärdedelar av alla kläder som köps slängs inom ett år (2 700 liter vatten per plagg).
• 1 miljard engångskaffekoppar används varje år i Australien och återvinns inte.
• Glas kan återvinnas i oändlighet, men endast 56% återvinns.
• 1 miljard plastvattenflaskor köps varje år – endast 20% återvinns.
• En skola skickade 9 ton per vecka till deponin, vilket kostade $2 300 per månad.

Sopkärlsgranskning

Betygsätt hur fulla dina röda (allavfall), gula (återvinning) och gröna (trädgårdsavfall/FOGO) sopkärl vanligtvis är på hämtningsdagen.

Avfallshierarkin

undvika och minska (avstå, ompröva, minska) → återanvändning → återvinna (placera om, återanvända) → återvinna energi (avfall & kompost, återvinning) → behandla [fullmäktige] → avfallshantering [fullmäktige]

De ursprungliga 3R-principerna satte igång arbetet, men lyckades inte eliminera avfallet ur systemet. Den nuvarande politiken fokuserar i första hand på att förebygga avfall.

Avvisa, ompröva & minska
- Säg nej till plastpåsar; se till att ha med dig återanvändbara påsar eller behållare.
- Avvisa alternativ med dålig förpackning; prova andra försäljningsställen.
- Tänk om när det gäller källan – besök bondemarknader, vänd dig till lokala leverantörer och ifrågasätt produktionsmetoderna.
- Ompröva tjänster och bekvämligheter för att minska material- och energianvändningen.
- Fundera över varje köp – verkligt behov kontra reaktion på reklam.
- Använd naturliga rengöringsmedel (vinäger/citronsaft, natron) istället för kemikalier.
- Undvik PVC (dioxiner är cancerframkallande vid tillverkning, användning och avfallshantering).
- Lämna tillbaka överflödigt förpackningsmaterial från konsumentvaror och elektronik.
- Prioritera återanvända material; stödja den cirkulära ekonomin.
- Välj biologiskt nedbrytbara alternativ.

Återanvändning
- Produkter med lång livslängd — påfyllningsbara flaskor, lunchlådor i rostfritt stål, bestick i metall, tygservetter/näsdukar.
- Undersök reparerbarhet, återvinningsbarhet, giftighet och hållbarhet innan du gör större inköp.
- Självgjorda bärkassar, bivaxdukar.
- Livsmedelsbutiker som säljer varor i lösvikt och erbjuder påfyllning av rena behållare (bl.a. vin och mjölk).

Omplacera, återanvända (återvinna)
- Välgörenhetsbutiker, Gumtree, Freecycle.org, Facebook-grupper för grannskapet.
- Loppmarknader/bytarmarknader.
- Återanvänd gamla möbler och material — kopp med flisor som krukor, lakan som trasor, resväskor som sängar för husdjur, trasigt keramik som mosaikplattor, madrassfjädrar som vertikala planteringslådor.

Rötning och kompostering, återvinning
- Kompostbehållare eller bokashi (kan även användas för kött, mejeriprodukter, ägg, kaffe och pappersnäsdukar).
- Kartong/tidningspapper som ogräsmattor eller som tillskott till kolrik kompost/mulch.
- Planera för avskiljning av gråvatten för odling av livsmedel.
- Sortera glas separat för att undvika föroreningar.
- Ta isär föremål som kan användas till konst eller leksaker; återvinn endast rena delar.

Behandling och bortskaffande (det du inte klarar av på egen hand)
- Program för återvinning av avfall — Cartridges 4 Planet Ark, Mobile Muster, insamlingsställen för lysrör.
- Kommunens insamling av elektroniskt avfall, färg och olja.
- Statliga webbplatser (t.ex. Sustainability Victoria) för sökning efter specifika ämnen. [6.3]

Andra nya idéer och åtgärder

• Projektet ”Köp ingenting” — ett globalt nätverk för gåvoekonomi; prova att inte köpa någonting på sju dagar. [6.4]
• Reparationscafé & Fix-It — kostnadsfria mötesplatser för gemenskapsbaserade reparationer med verktyg och frivilligas expertis. [6.5]
• Nollavfallsfestivaler — återanvändbara tallrikar och diskstationer; en festival med 16 000 besökare under fyra dagar minskade avfallsmängden från 16 ton till en 240-liters soptunna. [6.6]
• Verktygsbibliotek / Sakerbibliotek / Delningsbodar — utlåning av verktyg och hushållsartiklar på abonnemang.
• Insats mot nedskräpning i samhället — olaglig avfallshantering kostar kommunen ~$70M per år; organisationer som Clean Up Australia, Adopt-A-Road och Riverkeepers; appar som Snap Send Solve. [6.7]

Utmaningar

• En vecka: Byt ut kommersiella rengöringsmedel mot naturliga alternativ (borax, eukalyptusolja, citronsaft, vinäger, salt).
• En månad: Engångsverktyg/redskap för dagboken; överväg att dela med dig av dem eller skänka bort dem.
• En månad: Ta en ny titt på frågesporten om sopupphämtning – har avfallsmängden minskat?
• Roliga aktiviteter för barn: Fickpengar från secondhandbutiken; pysseldag med gamla saker; uppstädning av leksaker och spel (behålla, ge bort, skänka).

Förslag på lektionsplanering

Artikel	Tid
Kom ikapp	10 min
Granskning av avfall	30 min
Var stod du (Kriget mot slöseriet)	30 min
Avfallshierarkin	30 min
Utmaningar och roliga idéer	10 min
Reflektera	10 min

---

Session 7: Nästa steg

Transition Town-rörelsen startade 2004 och tillämpade permakulturens principer [7.2] på problemet med Peak Oil [7.3] – hur skulle samhällen klara sig om billiga fossila bränslen blev en bristvara? Samhällen som skapade en gemensam vision om en energioberoende framtid upptäckte att individer, gator, stadsdelar, företag och lokala myndigheter alla bidrog till att förverkliga den. Omfattningen har sedan dess utvidgats till att omfatta klimatförändringar och globaliseringens sociala, civila och ekonomiska instabilitet, men samma strategi med en kollektiv vision fungerar fortfarande. [7.1]

Miljöforskare talar om Vändpunkter (kaskadartade miljöförändringar) och Beteendemässiga spridningseffekter — små personliga förändringar som leder till ytterligare åtgärder inom samma eller närliggande områden (t.ex. leder vattenbesparing till en omgestaltning av trädgården; avfallssortering leder till ett djupare engagemang i energifrågor). Dessa spridningseffekter blir starkast när de ses eller delas av andra.

Vändpunkter, tipppunkter och överflödspunkter

Fundera över tidigare sessioner – vilka åtgärder ledde till ytterligare åtgärder, både på det personliga planet och inom familjen samt bland vänner och grannar, inom områdena energi, mat, vatten, transport och avfall?

Motståndskraftiga samhällen

I den nationella strategin för katastroftålighet (NEMC, 2009) anges fyra centrala inslag:
1. Fungerar bra under press — medlemmarna har en god sammanhållning och samarbetar väl.
2. Framgångsrik anpassning — positiv inställning till förändring, fokus på kapacitet och inte bara på sårbarhet.
3. Självständighet och självförsörjning – utan beroende av långa leveranskedjor eller extern finansiering.
4. Social förmåga – förtroende, samarbete, starka relationer.

En handlingsplan för aktivism
1. Öva på att samarbeta – från små projekt (gemenskapsträdgård) till stora (hållbarhetsfestival); lägg fokus på att lyssna, delegera och dela med sig.
2. Utveckla elevernas färdigheter överlag – anlita kompetenta lärare, anordna föreläsningar, filmvisningar och ta fram läromedel.
3. Skapa mikronätverk och nätverksbaserad kommunikation – lokalisera systemen och utnyttja tekniken för att skapa öppenhet.
4. Var mänskliga tillsammans – främja mångfald, förenkla hierarkierna, lyssna och engagera er.

Hur aktiva är vi egentligen?

Håll en balans mellan ditt personliga kapital och ditt överskott – din tid, energi, pengar och stresstålighet varierar beroende på arbete, livsfas, familjesituation och psykisk hälsa. Det är helt okej att tillfälligt använda upp sitt kapital på ett viktigt projekt, men se till att ge dig själv tid att återhämta dig. Utbrändhet bland aktivister är ett verkligt fenomen.

Nivå	Beskrivning
Integrerad aktivism	Det visar sig i vardagliga beteenden – arbete, hemmet, shopping, kläder, val av transportmedel. Lågt överskott.
Stöd aktivism	Frivilligarbete inom organiserade gruppaktiviteter – gemensamma trädgårdar, insamlingar, arbetsdagar, sociala medier. Måttligt överskott.
Engagerad aktivism	Regelbunden volontärverksamhet – reparationscaféer, städkampanjer, permablitz, matbanker, informationskvällar. Stort överskott.
Planerad aktivism	Arbetsuppgifter för arrangörer och volontärer — hållbarhetsevenemang, team för reparationskaféer/sakerbibliotek, demonstrationer. Stort överskott, tär på kapitalet.

Kompetenskartläggning

Markera de färdigheter du har (oavsett nivå – från nybörjare till expert) inom följande områden: Kläder, Trädgårdsskötsel, Transport, Djurhållning, Byggande, Energianvändning, Matlagning, Hushåll, Friluftsliv, Hälsa och välbefinnande, Lek/kreativitet, Kommunikation (undervisning/skrivande/påverkansarbete/PR), Familj (omsorgsroller). En fullständig checklista finns i källarboken – använd den för att kartlägga vad din grupp/gata kan bidra med.

Grupper och aktiviteter

Extinction Rebellion · Fridays for Future · School Strike 4 Climate · 350.org · Get-Up · Avaaz.org · RenewEconomy · Friends of The Earth · Town Teams/Street Teams · Permakultur/Permablitz · Repair Cafe Australia · Street Library/Little Library · Boomerang Bags · Melbourne/Brisbane Free University · Tidsbanker · Gemenskapsträdgårdar/Hållbara trädgårdar

(Ytterligare länkar ska läggas till av lokala grupper.)

Förslag på lektionsplanering

Artikel	Tid
Kom ikapp	10 min
Granskning av spridningseffekter	30 min
Motståndskraftiga samhällen och överskott	20 min
Kompetenskartläggning	30 min
Grupper och aktiviteter	20 min
Reflektera	10 min

Skicka synpunkter på handboken eller sessionerna till Transition Australia.

---

Hur man använder denna handbok

Denna handbok ingår i en samling resurser från Transition Towns Australia. Referensnummer som [1.1] hänvisar till ytterligare information/länkar på www.transitionaustralia.net — sök på artikelnummer eller gå till Resurser → Transition Streets för att bläddra igenom hela resursbanken.

Kommentarer och synpunkter: . Om du vill använda, anpassa eller starta en egen grupp med hjälp av den här handboken står de gärna till tjänst.

Licensierad enligt Creative Commons — Erkännande, Icke-kommersiellt, Dela lika 4.0.

Tack och lov: Inspirerad av tidigare upplagor av Transition Streets (Australien, Storbritannien, USA). Ett särskilt tack till Transition Newcastle (NSW) och den nationella arbetsgruppen för Transition Streets (NSW/VIC): Aaron Hodgson, Alicia Martin, Allan Evans, Ben Ewald, Cathy Stuart, Christine Bruderlin, Emily Grace, George Stuart, Gillian Harris, Graeme Stuart, Hunter Water, John Merory, Julie French, Karen Toikens, Lesley Edwards, Liza Pezzano, Mary Stringer, Maureen Beckett, Max Wright, Rebecca Tyndall, Rosemary Nugent, Tom Danby, Tony Proust, William Vorobioff.

Creative Commons Copyright 2020, Transition Towns Australia Inc —